När Ferran Torres tryckte in 1-0 i den 106:e minuten på MetLife Stadium var det inte bara finalen som avgjordes. Målet satte punkt för ett världsmästerskap som hade skrivit historia redan innan trofén lyftes.
Spanien besegrade Argentina efter förlängning och tog nationens andra VM-titel, den första sedan 2010. La Roja dominerade stora delar av finalen, men behövde vänta till den andra förlängningskvarten innan inhopparen bröt dödläget.
Det verkligt unika med VM 2026 hade emellertid blivit tydligt redan när semifinalerna skulle spelas.
Något som aldrig hade hänt tidigare
För första gången i turneringens historia nådde de fyra högst rankade länderna på FIFA:s världsranking samtliga semifinal.
Argentina, Spanien, Frankrike och England var också de fyra lag som stod kvar när mästerskapet gick in i sitt näst sista skede.
Det kan låta självklart att de högst rankade lagen går längst. VM-historien visar något annat. Utslagsmatcher avgörs ofta av små marginaler och en enda svag insats kan räcka för att en storfavorit ska försvinna.
Att rankingens fyra främsta lag överlevde gruppspel och flera utslagsrundor utan att någon föll på vägen var därför anmärkningsvärt.
Det utökade formatet med 48 deltagande nationer gjorde turneringen längre och gav fler lag möjlighet att nå slutspelet. Samtidigt innebar seedningen och slutspelstrukturen att de högst rankade lagen kunde undvika varandra under stora delar av mästerskapet.
Det förklarar inte hela utfallet, men det gav favoriterna möjlighet att ta sig långt utan att behöva slå ut varandra tidigt.
Bara tredje gången med fyra tidigare mästare
Semifinalkvartetten innehöll ytterligare en historisk dimension.
Alla fyra nationerna hade redan vunnit VM.
Argentina kom till turneringen som regerande mästare efter guldet 2022. Spanien hade som sagt sin titel från 2010. Frankrike vann 1998 och 2018, medan England lyfte pokalen på hemmaplan 1966.
Att samtliga semifinalister var tidigare världsmästare hade endast inträffat två gånger tidigare.
År 1970 nådde Brasilien, Italien, Västtyskland och Uruguay semifinal. Samma sak hände 1990, då Västtyskland, Argentina, Italien och England utgjorde de fyra sista lagen.
Detta VM blev därmed bara den tredje upplagan där semifinalfältet uteslutande bestod av tidigare mästare.
Kombinationen var ännu mer ovanlig den här gången. Lagen hade inte bara vunnit turneringen tidigare – de var också de fyra högst rankade nationerna i världen när mästerskapet inleddes.
Vägen fram till de fyra
Semifinalerna visade varför lagen hade tagit sig så långt.
Frankrike hade under turneringen gått upp som etta på den löpande FIFA-rankingen och betraktades som en av de främsta titelkandidaterna. Mot Spanien fick fransmännen dock svårt att skapa tillräckligt med offensivt tryck.
Spanien vann semifinalen med 2-0 i Arlington och gick vidare med ännu en hållen nolla.
I den andra semifinalen tog England ledningen mot Argentina, men de regerande världsmästarna vägrade släppa taget om sin titel.
Argentina kvitterade sent och fullbordade sedan vändningen på tilläggstid. Segern med 2-1 tog Lionel Messi och hans lag till ännu en VM-final.
England avslutade därefter turneringen med att besegra Frankrike i bronsmatchen, medan Spanien och Argentina gjorde upp om guldet i New York New Jersey.
Finalen blev betydligt mer återhållsam än semifinalerna. Argentina försvarade sig kompakt, Spanien kontrollerade stora delar av bollinnehavet och de tydliga målchanserna var länge få.
Men till slut blev det då spansk fest natten lång.
När favoriterna faktiskt levererar
Ett mästerskap där samtliga av de högst rankade lagen når semifinal hör inte till vanligheterna.
När favoriterna levererar blir det färre skrällar, men samtidigt fler sena möten mellan etablerade storlag. VM 2026 fick därför ett slutspel där individuell kvalitet, taktiska detaljer och bredden i trupperna ställdes mot varandra på högsta nivå.
Spanien blev det tydligaste exemplet.
Laget kunde förändra matchbilder utan att överge sin grundidé. När finalen låste sig kom Nico Williams och Ferran Torres in och gav anfallet ny energi.
För den som följde turneringen ur ett analytiskt perspektiv fanns stora mängder material att studera. Matchbilder kunde jämföras med förväntade utfall, ranking och tidigare prestationer.
Det gällde allt från taktiska genomgångar och statistik till guider om oddsbonusar inför de stora avgörandena.
Men VM visade samtidigt hur svårt det är att förutsäga exakt hur en turnering utvecklas. Att favoriterna nådde semifinal betydde inte att vägen dit var rak eller att finalen avgjordes av den mest självklara stjärnan.
Och bortom spelarna och de enskilda matcherna står den unika statistiken kvar.
De fyra högst rankade landslagen nådde semifinal. Samtliga var tidigare världsmästare. Ingen tidigare VM-upplaga hade kunnat kombinera de båda omständigheterna.
Det kan dröja årtionden innan samma sak händer igen – om det över huvud taget gör det.
Det är därför sommaren 2026 kommer att ha en egen plats i fotbollshistorien långt efter att jublet på MetLife Stadium har tystnat.
18+. Spela ansvarsfullt. Vid spelproblem finns kostnadsfritt och anonymt stöd på stodlinjen.se och via telefon 020-81 91 00.